We can bring back the old days again, and all the world is green

Så, vi flög till Zadar för en vecka sen. Där ser det ut såhär:

zadar gamla stanI grevens tid, eftersom den svenska våren är, ja svensk. Kall och regnig. Och eftersom jag får loppor i blodet av att befinna mig i hemlandet för länge utan att resa bort så var en vårresa precis av jag behövde.

Två timmar efter att ha åkt från Sverige landade vi i Kroatien. Det regnade där också. Topp. Men det var i alla fall mycket varmare än här. Vi tog bussen in till Zadar, och när vi klev av tänkte vi att taxi till vår lägenhet skulle vara det enklaste. Vad vi då inte visste var att kroater är ett väldigt snällt och ärligt folk. Taxichaffisen avböjde vårt förslag med att säga att vi bara skulle förlora pengar i onödan om vi lät honom köra oss, det var ju bara in på den gatan och sen till vänster! (Att bli lurad av taxichaffisar har ju annars blivit standard när man är utomlands och kommer från flyget och bara vill till hotellet, så jag blev väldigt förvånad)

Sen blev allt kaos i en timme. Mina batterier på telefonen var nästan slut, Google maps sa att vår adress var mitt i ett annat hus, vi hittade rätt gata men nr 16 som vi skulle till – fanns inte. Vi hittade 1-12 och sen började en annan gata. Det hade blivit mörkt. Alla vi träffade var väldigt hjälpsamma dock, de fixade fram kartor, konsulterade med varandra, men ingen visste. Jag försökte ringa lägenhetsstället, ingen svarade. Jag mailade dem i panik när klockan började bli 21.40, eftersom de stängde för incheckning kl 22.00. Inget svar. Petters mobil vägrade fungera, varken internet eller telefonkontakt gick. Vi vandrade fram och tillbaka efter gatorna. Min mobil skulle just till att dö när jag kom på att lägenhetsstället mailat mig receptionistens privata nummer, jag ringde och hon svarade! Hon kom och hämtade oss vid butiken DM, som visade sig vara vår granne, och visade oss rätt.

IngångNr 16 var alltså en bakgård, med såhär mycket belysning. Vi hade gått förbi flera gånger, men antagit att det bara var en vägg där. Så…tokigt. Eh. Snett under fönstret som lyser låg ingången till våg lägenhet som vi hyrt.

Väl där inne fick vi instruktioner om var allt fanns, luftkonditionering, värme, bestick, tvål, badrum, sängkläder, tv, osv.

FrotteVi pustade ut. Sen såg vi att man i Kroatien tydligen tycker att det är socialt accepterat att ha sängkläder av frotté. Mycket underligt, men man får ta sängkläderna dit man kommer. Vi hade tjusiga fönster i alla fall!

Vän med prickig magePå morgonen välkomnades vi ut av den här lilla vännen med prickig mage! Det kryllar av katter i Zadar, av hundar med för den delen, men inga hemlösa. Kroater verkar vara ett djurälskande folk. Bra, för det är jag och Petter också.

GranneDet här var vår granne, och eftersom det var söndag så var grannen mycket aktiv! Alla andra kyrkor också för den delen, det ringdes och ringde och ringdes. Men ja, det var väl helt okej när man så sällan upplever det. Hade jag bott i Zadar hade jag nog däremot blivit galen.

Ahhh allt är felHär är dörren till vår lägenhet, och typiskt kroatiska konstigheter, så som upp och nervända lås, demonstreras.

PelarenÖverallt var det väldigt vackert i Zadar. Massor av pittoreska hus, kyrkor, torn och pelare.

HavsorgelnRedan första dagen hittade vi den den märkliga musikinstallationen i Zadar; havsorgeln. Den består av trappstegen som visas här ovan, varje steg är en ton (tror jag) och när vattnet slår in över trappstegen så spelas olika noter och tillsammans bildar dom ett märkligt och oändligt musikstycke. När det blåste ute och vågorna slog höga tog orgeln i och tutade lös, när det var vindstilla spelade den bara lite svagt. Det lät som när någon spelar på flaskor genom att blåsa i dem! Väldigt märkligt, och väldigt vackert. Jag filmade lite här. Varje gång man närmade sig sidan av halvön som utgjorde gamla stan, så hörde man den spela på sin oupphörliga melodi.

BrunnVi gick runt mycket, mest hela dagarna, så som man gör när man kommer till ett nytt ställe. Tittade in på bakgårdar och hittade konstiga små ställen, som den här fina övergivna gamla brunnen till exempel.

GrannsämjaOch hus som någon tyckte behövde en form av förbindelse.

KattmurenEn röd liten vän tryckte sig mot den stora gamla stadsmuren som omgav hela gamla stan.

GrapefruktölDe hade en av mina favoritdrycker där! Grapefruktöl! Citronöl är gott det också, likaså limeöl, dessa hade de i överflöd. Men grapeöl är nog min favorit, mmm, så läskande och god!

lunchVi lunchade vid ett litet torg vi hittat. Två soppor, en potatissallad, en skål bröd och två öl. En god och lagom stor lunch för två.

Lunch…för ca 140 kr, allt som allt. Helt okej. Vi dricksade alltid en tia eller lite mer, beroende på service, och de blev alltid väldigt glada för det. Så skönt att kunna känna sig generös och ha råd med det.

Hus Det lilla torget och de fina ruffiga husen. Allting var så ruffigt och fint! Och rent. Hur går det till? Hur kan saker som är ruffiga inte stå och smula? Vi förstod det inte, men vad gör det.

Runda fönsterEn vacker kyrka, som tyvärr var stängd för besökare.

Blöt solnedgång

Och en solnedgång, det var blåsigt den kvällen som vågorna slog höga och upp på strandvägen. Havsorglen tutade på ordentligt dar bakom.

Det var väldigt konstigt i alla fall. Men vi kändes oss aldrig otrygga i Zadar, att gå hem mitt i natten på mörka gränder var inga problem. Alla var vänliga, ingen kollade snett, ingen bråkade, ingen stökade eller var arg.

Lilla huset  Ett av de många små ruffiga, men ej smuliga, husen.

Panerad ost Men fanns det någon vegomat då? Ja, en hel del! De hade lasagne, panerad ost, risotto, pizza, många olika pastarätter med sås, soppor, sallader och en massa tillbehör. Oftast kostade det vegetariska typ 17 kr så man kunde plocka ihop en hel måltid av smårätter. Mums! Här ovan syns panerad ost med tomat, tartarsås och en grekisk sallad, tror det kostade 35 kr allt som allt.

Paraply

Jag tror det här var i måndags, det var den varmaste dagen. Solen riktigt stekte, luften var alldeles varm. Jag köpte ett paraply för att finna lite skugga medan vi gick strandvägen vid havet. Massor av fiskar, stora och små, simmade runt i vattnet som var helt turkost och klart. En bra grej med att Zadar ligger så nära Italien: deras glass är som Italiensk glass. Och alla som har ätit Italiensk glass vet att den är som någon form av frusen ambrosia!

Pittoreskt Det syntes att det var vår i faggorna i Zadar, många hade prytt sina fönster med små gulliga blomkrukor.

 

Ooooj så sött

Tornhus

SoligtDen vita lilla gränden som var så bländande vit i solskenet att varje gång vi gick förbi försökte skydda oss med solglasögon och att gå i skuggan – men det var lönlöst. Som att gå mitt på solen var det!

SolnedgångÄnnu en solnedgång. Alfred Hitchcock hade under ett besök i Zadar utnämnt solnedgångarna här till världens vackraste. Zadarborna hade dessutom en annan installation, förutom havsorgeln, men precis bredvid havsorgeln, som hette solhälsningen. Det var en massa speglar och glas, inbyggda i stenen i strandvägen, som när solen gick ner bildade ett ljusskådespel. Vi ställde klockan för att hinna dit och titta på det, men missade det varje gång. Klantigt… men, jag tyckte det vi fick se var vackert. Det var alltid liksom suddigt och pastelligt över havet.

Hungrig liten vän

Vi åt en sen middag, och fick en liten hungrig bordskamrat! Vi försökte smuggla ner lite mat till den, utan att servitrisen skulle se. Misslyckades fatalt, tydligen är vi sämst på att vara diskreta och hemliga. Men ja, hon förlät oss men jagade bort den lilla, nu mätta, med svart mustasch.

Vi hittade senare en bar för lite mer alternativa människor, de spelade 90-tals dub och hade en trevlig liten uteservering. De hade dessutom en hemlig ölhiss! När vi satt inomhus, kvällen innan, så såg vi hur bartendern ställde sig under vad vi trodde var en vanlig ventilationstrumma, men icke! Han dunkade på den några gånger, öppnade den som en lucka och så kom det ner en ölhiss, bestående av fyra stänger och en liten platta, med fyra backar öl! Han plockade av dem, knackade igen och hissen åkte upp. Sen  stängde han ventilationstrumman (som var exakt så stor att en ölback skulle kunna hissas ner igenom den) och föste bort backarna till baren. Kvar satt vi och blinkade förvånat/imponerat/förvirrat vid bordet bredvid.

Vår gataHär är gatan vi bodde bredvid. Exakt såhär lugnt och rent och tyst och fint var det varje kväll.

StenigtVackert hus, del 230958203958. Alla dessa små trånga gulliga gränder gick inte alls att fota, varje gång jag försökte så såg det bara…jag vet inte, fult ut. Inte alls så gemytligt och fint som i verkligheten, så jag gav upp.

Tornet vi gickNär vi var ute och gick en dag så visade det visade sig att man kunde gå upp i tornet! Jag är väldigt rädd för höjder och har inte världens bästa  kondis, tror Petter är likadan, så varför inte? Vi klättrade till våningen näst högst upp, det gick att klättra högre också, men då var det en liten metallspiraltrappa som inte såg helt säker ut. Plus att man såg alla våningar under sig, och nej, det blev för läskigt. Rädd + tusen liter mjölksyra i benen gjorde sitt.

UtsiktMen utsikten var det inget fel på alls! Se så fint!

Udden Stadsmuren vid havet, där bakom trädet låg Zadars universitet, vilket var väldigt fint och prytt med massor av palmer.

Öde

ParkölSista dagen i Zadar gick vi och satte oss i en park och drack öl/grapeöl och tittade på havet. Det var en fin dag, solen sken och det var inte för varmt eller för kallt. Sen satte vi oss och lyssnade på havsorgeln innan vi åt en sista måltid och shoppade upp de sista pengarna så vi skulle slipp växla en massa.

Allt som allt är Zadar ett toppenresemål, åk dit några dagar. Det är inte så stort så en vecka kan kanske bli lite länge, men det beror kanske på en själv också. Men, stan är bebodd av underbart hjälpsamma och trevliga människor, det är billigt att bo och äta gott, resan dit är billig och tar bara drygt två timmar och det finns massor av fint att titta på.


This entry was posted in Mina foton, Resor. Bookmark the permalink.

4 Responses to We can bring back the old days again, and all the world is green

  1. Sofia says:

    Haha, tack! Hade jag bara mer pengar skulle jag resa mer och skriva ännu fler reseguider.
    Ja, det är fint att kunna få dela med sig av sånt, och att nån tycker om det.

    Ah, gör så! :)

  2. Sofia says:

    Tack! :) Det borde du, det var en sjukt fin stad.

  3. Maggie says:

    Jag ÄLSKAR dina små “reseguider”, eller vad jag ska kalla dem. Jag vill typ alltid åka dit du åker! Älskade speciellt den lilla glass-berättelsen, hur gulligt som helst.

    Nu ska jag fortsätta läsa alla inlägg jag missat pga inte kikat förbi på en tid! Men fint att jag fick veta vad du heter på Instagram, då får jag följa dig där också!

  4. Andrea says:

    Fin reserecension! Jag blir nästan sugen! :)