As deep as ink and black, black as the deepest sea the smell of her black hair

Känns det inte lite som att de sista dagarna på året är som konstiga ickedagar? Allt som händer sista veckan på året är som i ett undantagstillstånd som inte räknas till resten av året. Eller inte räknas överhuvudtaget. Kanske bara är jag. Jag har ändå inte gjort något vettigt på hela veckan, varit nöjd över mina fina julklappar och sedan rest mellan Dalarna och Stockholm. Senaste dagarna har jag längtat efter att få åka till fäboden nästa gång, måste ta mig upp dit snart. Det är verkligen som balsam för själen. Jag önskar mer för varje år att jag kunde flytta dit och bo där halva året, dela upp min tid mellan staden och fäboden lite bättre. Någon gång senare, om jag har tur och arbetet tillåter.

Är fortfarande väldigt nöjd rent kulturellt med 2017, jag skrev som i trans en spännande och konstig roman på några veckor och fick manuset antaget, Thåström släppte ett bra album, nya Blade Runner var fantastisk, Nick Caves spelning var ännu mer fantastisk och som en sista god karamell kom Dark och pressade mitt ansikte mot tv-rutan. Maken till bra serie har jag inte sett på många år, se den om du inte redan har gjort det. Hur skönt är det inte att slippa få allting skrivet på näsan och varenda liten detalj beskriven och förklarat? Att få tänka själv och att det dessutom krävs att man tänker själv, oerhört underskattat. Annars är ju serien Eran på SVT riktigt guld, man blir ju alldeles rörd.

Nu väntar jag på söndagskvällen, jag har en vacker svart vintageklänning i spets och siden som jag låtit bli att använda sen jag köpte den, enkom för nyårsafton. Jag har min parfym som luktar tjära, läder, vanilj och trä. Elsa ska fläta mitt hår. Egentligen har jag alltid hatat nyårsafton då den alltid inneburit otur, fredag den 13 har aldrig besvärat mig, nyår däremot. En gång blev jag knuffad ner för en trappa på nyårsafton, och det var ändå inte ens ett av de värsta nyåren… Borde kanske egentligen satsa på foliehatt, fastsurrade kuddar runt hela kroppen och ligga gömd under sängen för säkerhets skull. Men brukar tänka att om jag bara har en fin klänning och en drink i handen och inte råkar ut för något otrevligt så är det ett ovanligt lyckat nyår. Vi får väl se vad som händer på söndag. Nya året börjar alltså med en måndag, det känns som en rimlig start, jag är född på en måndag, så 2018 kanske blir ett gott år.

   


This entry was posted in Favoritfoton, Personligt. Bookmark the permalink.

Comments are closed.