Leaking thru the cracks, down upon my face, ah catch’em in my mouth

Nu är det en vecka kvar. Allt är klart. Jag har fått mina ex till releasefesten och släpat hem dem från posten i hettan, så om de är helt skrynkliga av svett så är det bara en extra feature som är exklusiv för alla som köper sitt ex av mig nästa vecka. Bilder till marknadsföringen är fotade. Alla videos där jag presenterar boken är inspelade.  Intervjuer bokade. Tror det enda jag har kvar är att välja klänning. Så… kan det inte vara den 1 augusti snart, måste jag vänta en hel vecka nu?

Men, som tur är så har jag hittat två pärlor till böcker att läsa medan jag väntar. Den ena heter “Den håriga spegeln“, skriven av Karl Smuts. (Är så avis på att jag inte kom på den där perfekta pseudonymen först…) Den består av fragmentliknande noveller, väldigt korta, kanske 3-4 sidor på sin höjd. De är drömlika och surrealistiska, men väldigt fantasieggande. Jag tycker mycket om dem, perfekta att läsa en innan man somnar för natten så man kan drömma extra bra. Tyvärr är den slutsåld överallt och verkar svår att få tag i. Om någon någonsin hittar ett ex så köp det och sälj det till mig!

Den andra boken är också en novellsamling, men med lite mer konventionella noveller. Men med det inte sagt att de är mediokra eller vanliga på något sätt. Boken heter “Det vi förlorade i elden“, skriven av Mariana Enriquez, och är oerhört spännande och intressant.  (men läs inte något om den innan, det förstör överraskningarna i novellerna lite) Även novellerna i den här boken har surrealistiska inslag, om än ganska dolda. De olika historierna avslöjar precis så mycket som läsaren behöver, vilket gör dem spännande att läsa. Det är också fullt av obehagliga detaljer, som man inte alls förväntar sig finna i en bok utanför skräckgenren. Det är som om Enriquez vet vad jag kommer bli mer nyfiken på, men eftersom det vore hemskt och lite fult att vilja ha obehagliga detaljer kommer jag inte förvänta mig att få några, men så bjuder hon mig på det ändå. Varje novells handling är helt omöjlig att förutspå vart den kommer att ta en och jag älskar verkligen sånt.

   


This entry was posted in Boktips, Favoritfoton, Stockholmspesten. Bookmark the permalink.

Comments are closed.