Across these sad waters, and across my heart

Innan 2019 var slut så var jag klar med mitt råmanus. Det gick oväntat fort… blir nästan misstänksam. Jag skulle ju skriva råmanus fram till våren. Men jag klagar inte, jag hade ändå det mesta klart i huvudet. Nu kommer mitt favoritmoment: finslipning, karaktärsutvecklande, fördjupning, lägga ut hintar och ledtrådar, förbättra gestaltning och miljöbeskrivningar. Älskar det här stadiet av en text! Det är dessutom fortfarande helt öppet att ändra i händelseförlopp och vem som får vilken scen.

Målade årets första akvarell i förrgår natt, inspirerad av miljön i manuset!

Posted in Inspiration, Skrivande | Comments Off on Across these sad waters, and across my heart

Won’t you meet me at the gates, to the garden

Om du, liksom jag och Sixten, älskar jul och julmusik, så finns det två fenomenala julplaylists här. En med mestadels gammal klassisk julmusik: Cool Yule, och en med lite mer ovanlig och folkmusikig julmusik: Allmogejul.

Hoppas ni har en lika fin jul som vi, förra julen var fruktansvärd, men i år kan jag njuta av allt väldoftande, glittrande, värmande, klingande, prasslande, sött och gott precis som vanligt.

Posted in Musiktips och playlist | Comments Off on Won’t you meet me at the gates, to the garden

Under fifteen feet of pure white snow

I februari 1903 samlades medlemmarna av Romanov-dynastin och grädden från den ryska aristokratin för en fantastisk bal, som liknade något från en sagobok i sina fantastiska kreationer. I det vackra Vinterpalatset höll Tsar Nicolas II en show, även kallad “Europas sista stora kungliga bal”. Den ryska konstnären Olga Shirnina har väckt denna tillställning till liv med några fantastiska kolorerade bilder, läs mer här. Det första paret nedan, är Tsaren och Tsarinnan själva.

De nästan 400 gästerna anlände till palatset i 1700-talsinspirerade kostymer, utsmyckade med ädelstenar och guld, skapade av konstnären Sergey Solomko, efter att denne samrådat med historiska experter. Hovdamerna hade klänningar broderade med ädelstenar och kokoshniks (huvudbonader) prydda med de finaste familjejuvelerna, medan männen klädde sig i rikt dekorerade kaftaner och pälshattar i boyar-stil. Gästerna använde sig av 38 antika kungliga föremål, från 1600-talet, vilka de lånade från vapenkällaren i Moskva för att använda i den Romanovs överdådiga maskerad.

Posted in Favoritfoton, Inspiration | Comments Off on Under fifteen feet of pure white snow

Take a little walk to the edge of town, and go across the tracks

Här är början på min novell om framtida Malmö – krematoriet för Sveriges skuggbefolkning… Den finns i antologin “Malmö 2048” som i sin tur nu finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Samt fina ord från Sydsvenskan.

Det är verkligen roligt att skriva dystopier, att få använda fantasin till att klura ut vad för framtida hemskheter man kan utsätta folk och städer och samhälle för. Plus att man har friheten att hitta på nya ord och namn för nya saker och företeelser.

Fast nu blir det inte så mycket mer dystopi och framtid på ett bra tag. Lika bra det, så att det inte tar slut på idéer. Jag kommer fokusera på precis tvärt om allt vad städer och framtid är i nästa bokprojekt, som jag skriver på just nu.

Posted in Antologier, Inspiration, Skrivande | Comments Off on Take a little walk to the edge of town, and go across the tracks

And it was in a shallow, unmarked grave

En stulen glimt av omslaget jag fotade till min kommande novellsamling. Jag är så nöjd! Stort tack till alla inblandade som lånade ut grejer (äkta ben och skallar från personer från förr, fin kamera) och ställde upp som modell. Och tack till min förläggare som litar på att jag kan få ihop ett snyggt omslag på egen hand.

Jag är så peppad inför det här boksläppet! Flera av novellerna har jag haft färdiga i många år, andra är helt nyskrivna. Och till er som gillade Stockholmspesten och vill ha mer: väntan är snart över…

Posted in Benkvarnen, Konst, Mina foton, Skrivande, Stockholmspesten | Comments Off on And it was in a shallow, unmarked grave

Where secrets lie, in the border fires

Jag tröttnade på att få 10 kr per såld art print på Society6, det är inte rimligt alls även om det är lite mer jobb och omkostnader med att trycka upp prints själv. Tur att folk tröttnar på sina fotoskrivare och säljer dem billigt, tur att jag inte kastade ut skiten genom fönstret när den vägrade skriva ut vad jag ville att den skulle skriva ut. (Varför kan människan inte tämja skrivare? Jag har aldrig träffat en skrivare som inte gjort uppror och vägrat skriva ut det man bett den om, alternativt skrivit ut så många exemplar den velat av vad den själv valt att skriva ut. Det är garanterat skrivare som kommer bygga Skynet och ta över och döda hela mänskligheten, kom ihåg var du läste det först…) Så efter att ha velat gällande vilket papper jag skulle välja som standard så känner jag mig nu nöjd. Valde ett med lite gräng men inte för mycket så att trycket inte blir bra.

Så, nu kan du beställa följande motiv av mig! Min mail står uppe till höger, men jag finns ju som bekant även på Facebook och Instagram. Det blev endast akvareller som fick äran att återreproduceras, då oljemålningar inte gjorde sig bra i tryck. En art print är tryckt på 160 gramspapper med fin gräng, A4, kostar 250 kr + porto och är signerad för hand.

Följande motiv finns tillgängliga, fler kommer i takt med nya akvareller.

Posted in Konst | Comments Off on Where secrets lie, in the border fires

What ticks in their head? The worm

Vid den här årstiden blir jag alltid påmind om den här dikten:

Beware the Autumn People

For these beings, fall is ever the normal season, the only weather, there be no choice beyond.

Where do they come from?

The dust. Where do they go? The grave.

Does blood stir their veins?

No: the night wind.

What ticks in their head? The worm.

What speaks from their mouth? The toad.

What sees from their eye? The snake.

What hears with their ear? The abyss between the stars.

They sift the human storm for souls, eat flesh of reason, fill tombs with sinners. They frenzy forth…

Such are the autumn people.


– Ray Bradbury, “Something Wicked This Way Comes”

Posted in Skrivande | Comments Off on What ticks in their head? The worm

The well went down so very deep, well, the well went down to hell

Posted in Favoritfoton | Comments Off on The well went down so very deep, well, the well went down to hell

And all your dreams have vanished, and you don’t know what’s up the bend

Äntligen är det dags för dystopinovellsamlingen “Malmö 2048”! Snart i alla fall, releasedatum är satt till 30 november.

Mitt bidrag Under Malmö handlar om en serie mystiska övervakningsfilmer från ett kokande, rykande Malmö, som hamnar i händerna på en lätt alkoholiserad mellanchef på Trygghetsministeriet.

Såhär skriver förlaget Svensk Sci Fi om antologin:

Malmö ska brinna, sprängas, dränkas, men gång på gång återuppstå i nya skepnader. Läsaren kommer få ta del av svek och försoning, kärlek och hat. Stifta bekantskap med besatta forskare, frivilliga och ofrivilliga tidsresenärer, klimatflyktingar och kentaurer. Knarkare och trygghetsministrar. Levande döda. Förövare och offer. Alla ska de berätta sina historier om sina liv i Malmö 2048.

En tankeväckande antologi, som inte bara djupdyker i det fantastiska, utan även ger oss en inblick i hur vi just nu ser på vår framtid, på Malmös framtid.

Deltagande författare är; Emanuel Blume, Elise Elley, Hanna Axelsson, Roger von Bonsdorff, Teodor Werelius, Ina Rosvall, Dan T. Sehlberg, Sofia Albertsson, Carl Aberatio, Pontus Joakim Olofsson, Jenny Green, Björn Ahlström, Christian Gripenvik, KG Johansson och Camilla Olsson. Antologin är illustrerad av Lisette Knutsen och John Nietzsche.

Gå på releasefesten 30/11 och mingla med Malmös borgmästare, info här.

Mer info om bok och alla medverkande författare på förlagets hemsida.

Posted in Antologier, Boktips, Skrivande | Comments Off on And all your dreams have vanished, and you don’t know what’s up the bend

Take off that dress, I’m coming down

Det här med att skriva roman trots litet troll på elva månader som kräver uppmärksamhet och påpassning går oväntat bra. Man får ändå lite skrivtid på kvällen efter att hon lagt sig och jag har stannat kvar på kontoret efter arbetstid och hunnit skriva en timme där med. Jag har redan skrivit 35 318 ord, vilket är ungefär 120-130 sidor. Storyn utvecklar sig för mig medan jag skriver, det är konstigt att inte veta hur ett kapitel ska sluta när man börjar skriva det, men det funkar bäst så för mig. Jag planerar i stort och låter alla dörrar vara öppna. Boken sköter sig själv.

Annars är jag mest på gott humör då just den här delen av hösten är min favorittid på året (förutom julen). Det är friskt i luften samtidigt som den är fylld av varma dofter av ruttnande fallfrukt, löv och döende blommor. Önskar att den mustiga höstdoften kunde finnas som parfym.

– Nick Cave
Posted in Skrivande | Comments Off on Take off that dress, I’m coming down