Author Archives: Sofia

Once there came a storm, the form of a girl

Posted on January 14, 2021 by Sofia

Ana Mendietas – “Silueta” är en serie fotografier från 1973-1980. “Siluetas” består av mer än 200 jordkroppsverk där Mendieta bränt, huggit och format sin silhuett i bland annat eld, gräs och blod landskapen i Iowa och Mexiko. Silhuetterna skapades för … Continue reading →

Posted in Inspiration, Konst | Comments Off on Once there came a storm, the form of a girl

It was a warm and very ferocious night, the moon was full of blood and light

Posted on December 31, 2020 by Sofia

Det här märkliga, introverta och ensamma året avslutar jag med en väldigt fin recension som Benkvarnen fått av Bokhyllan. Fasansfullt bra. Lystet sinnligt, påtagliga stämningar, naturmagi, kusligt och gåtfullt på ett förträffligt sätt. Tro inte att jag kunde låta bli … Continue reading →

Posted in Benkvarnen | Comments Off on It was a warm and very ferocious night, the moon was full of blood and light

Your bones got a little machine, you’re the bone machine

Posted on December 18, 2020 by Sofia

NU. Nu finns min skräcknovellsamling Benkvarnen att köpa! Perfekt att läsa under de sista skälvande dagarna av detta pestens år. Köp den hos Bokus, Adlibris eller hos Science Fiction Bokhandeln.

Posted in Benkvarnen, Boktips, Skrivande | Comments Off on Your bones got a little machine, you’re the bone machine

And grind my soft cold bones below

Posted on December 17, 2020 by Sofia

Psst… Benkvarnen finns redan nu att köpa här på Science Fiction Bokhandeln.

Posted in Benkvarnen, Skrivande | Comments Off on And grind my soft cold bones below

Black trees bent to the ground, their blossoms made such a sound

Posted on November 9, 2020 by Sofia
Posted in Favoritfoton | Comments Off on Black trees bent to the ground, their blossoms made such a sound

The smell of it is heavy, it is charged with life

Posted on September 29, 2020 by Sofia

Favoritårstiden är här igen. Jag älskar att bli klar med böcker när det är höst – jag älskar att skriva dem då också. Det känns lyckosamt och som om de på ett magiskt höstsätt även blir lite bättre av det. … Continue reading →

Posted in Favoritfoton | Comments Off on The smell of it is heavy, it is charged with life

You wave at the sky, with wild lovely eyes

Posted on September 17, 2020 by Sofia

Jag har under det senaste året blandat in ögon allt mer i min konst och i mitt skrivande, troligtvis för att mina egna är i sånt dåligt skick just nu pga diabetesen och måste laseropereras för att lagas. Tråkigt och … Continue reading →

Posted in Inspiration, Konst, Personligt, Skrivande | Comments Off on You wave at the sky, with wild lovely eyes

Through the windswept coastal trees, where the dead come rising from the sea

Posted on September 4, 2020 by Sofia

Äntligen! Såhär beskrivs “Benkvarnen” av förlaget: “Vi välkomnar dig till Sofia Albertssons surrealistiska skräckvärld. En värld där ingenting är riktigt säkert, där alla gränser är flytande, och där det sensuella bor granne med det fasansfulla.” Det låter fint. Här nedanför … Continue reading →

Posted in Benkvarnen, Konst, Skrivande | Comments Off on Through the windswept coastal trees, where the dead come rising from the sea

With my knuckles dragging through the mire, you float by so majestically

Posted on August 5, 2020 by Sofia

Läser någon bloggar längre? Det var längesen jag gjorde det. Jag bara skriver och skickar ut blogginlägg till det svarta hål som är internet och fortsätter med mitt. Det känns nästan lite skönt att bloggandet tillhör något förgånget årtionde, jag … Continue reading →

Posted in Benkvarnen, Favoritfoton | Comments Off on With my knuckles dragging through the mire, you float by so majestically

In the hope that the Carny would return to his own kind

Posted on July 3, 2020 by Sofia

I kväll satt jag på en uteservering och drack öl med min vän. För första gången sen mars. Jag har verkligen längtat efter det och den här kvällen var ljummen och vacker, det luktade till och med kaprifol. Vi pratade … Continue reading →

Posted in Inspiration | Comments Off on In the hope that the Carny would return to his own kind