Your ancient wound, your scarlet moon

Efter att ha varit slutsåld i flera år så går nu äntligen min bok Den plötsliga dörren att köpa igen! Nu som e-bok, så du alltid kan ha med dig den. Om du behöver citera grannen Kaos, eller minnas var nånstans i hemmet man kan hitta en plötslig dörr. Eller om du förvandlats till ett kärlekstörstande kvalster. En dos Kafkansk anarki är alltid bra.

Den plötsliga dörren är min skönlitterära debutbok, vissa skäms lite över sånt, men jag är fortfarande stolt över den. Den är så märklig, drömsk, konstig och obehaglig. Är väldigt glad över att Vertigo vågade satsa på den och på mig som debutant. Samt den vägledning jag fick. Det la en stadig grund för kommande otäcka och drömmiga noveller och romaner.

Boken kommer finnas hos alla nätbokhandlare i slutet av veckan, men just nu är det Bokus som gäller.

“Mycket av det sjuka och falskt tillrättalagda i vår tid blir tydligare och även begripligare när det reflekteras i en grotesk och humoristisk spegel. Det utnyttjar Sofia Albertsson effektiv i flera av novellerna i denna ovanligt övertygande skönlitterära debut.”  – Crister Enander, GD

“Framförallt är en sexuell, kafkansk anarki som råder boken igenom. Spretigt, men bra. Riktigt bra. Dock lämnar varje novell läsaren oviss om vad man just upplevde, man försöker finna metaforer och underliggande motiv som är väl dolda under Albertssons intensivt brinnande prosa.”. – Cecilia Rådén, Kulturbloggen

Den plötsliga dörren erhöll Kulturrådets distributionsstöd 2012.

Posted in Den plötsliga dörren, Skrivande | Comments Off on Your ancient wound, your scarlet moon

Sleep beneath the melting sky

Jag har uppdaterat galleriet för tavlor till salu. Oljemålningar till larvigt låga priser, men konst är till för att folk ska kunna köpa den och njuta av den. Här är några av mina senaste målningar:

Posted in Konst | Comments Off on Sleep beneath the melting sky

Assorted boxes of ordinary bones

Jag har fått min synopsis för en ny roman godkänd, så det finns ingen tid att spilla. Och med det menar jag att min egentid mellan ca 23.00 och 00.00 kommer gå åt till att skriva. Och på bussen. Kanske mitt i natten på mobilen också. Och så vidare.

Det viktiga är att jag har etr nytt skrivprojekt att pyssla med. Än så länge vet jag bara någorlunda början och tema. Huvudpersoner, understorys och liknande brukar komma fram medan jag skriver. Har ingen aning om hur kapitlet jag skriver på nu kommer att sluta. Men det löser sig. Ser fram emot att ha det här manuset i något år nu, mitt förra jobbade jag på i två år tror jag. Det var kul! Mitt favoritstadie av manus är samma som mitt favoritstadie på målningar: halvklart. Man ser vad det är, men motivet är fortfarande öppet för både ändringar och detaljarbete. I manuset är storyn skriven, men öppen att ändra slut och början på, lägga till scener och detaljer.

Ska bli kul att komma dit, men för tillfället är jag på sidan fyra så … Det kommer dröja. Men jag har i alla fall kommit förbi der värsta: ett helt vitt, tomt dokument. Och jag har en titel jag verkligen tycker om. Det är en bra början.

Posted in Skrivande | Comments Off on Assorted boxes of ordinary bones

There’s a devil crawling along your floor, with a trembling heart

Dags att skrota 2022. Skönt det. Har förlorat en katt och en vän till eftervärlden i år, varit sjuk från september till december och haft en tung graviditet hela våren. Men ja, fick ju en fin liten trollkorv som belöning.

Här är en farväl-2022-intervju med mig, som Xavantegarde gjorde. Låt oss hoppas att 2023 blir ett lättare år.

Posted in Personligt | Comments Off on There’s a devil crawling along your floor, with a trembling heart

Where secrets lie, in the border fires

Min novell “De infekterade korridorerna” är med i veckans avsnitt, nr 206, av Creepypodden i P3. Här kan du läsa novellen om du hellre vill det.

Novellen kom till efter att jag och min vän Anders hade besökt det övergivna sjukhuset/sanatoriet i Beelitz-Heilstätten, utanför Berlin. Jag tog bilderna här nedan när vi smög runt där. Oerhört mäktigt och läskigt ställe, vackert också i sin uppgivenhet. Hur som helst, höll jag på att ramla ner i en kaklad underjordisk gång, när vi vandrade runt på gräsmattan mellan de stora husen. Det liknade en labyrint av gångar, rum och duschar där nere, trasiga, bortglömda och fulla av smuts och gamla minnen. Jag kikade ner och försökte föreställa mig vad det använts till.


Hoppas att du gillar min novell! Den är inte för känsliga lyssnare.

Posted in Inspiration, Mina foton, Övergivet, Skrivande | Comments Off on Where secrets lie, in the border fires

With legs like scissors and butcher’s knives

De senaste veckorna har jag målat massor av oljemålningar, alltså, massor. Vanligtvis målar jag två-tre om året, eftersom det är så kladdigt och knöligt att plocka fram färgerna och plasta in paletten efter varje session. Men, nu tänkte jag att varför inte passa på att måla en till tavla när jag ändå har färgerna framme? Så jag gjorde det, sen gjorde jag det igen. Utan att tänka på det hade jag sju-åtta tavlor i rotation, beroende på grad av torkning, som jag målade på. Sen förr det ett tjockt lager snö, och då fick jag inspiration och målade ännu mer. Nu är masoniten slut, annars hade jag fortsatt att måla. Sm

Så, nu är det snart dags att sälja. Tänker mig nästa vecka, så det kan bli julklappar om någon vill det.

Jag har hunnit skriva om några gamla noveller också, som tidigare publicerats i nu nedlagda Eskapix och i min ovellsamling “De överflödiga”, även den publicerad av Eskapix. Skönt att den inte går att köpa längre, det är inga noveller jag är stolt över. Det behövdes med andra ord stora omarbetningar för att texterna skulle bli bra, önskar att jag hade haft en lektör eller redaktör till hjälp på den tiden. Någon som kunde hantverket. Jag var oerfaren och behövde vägledning, samt att alla författare, oerfarna eller inte, behöver en lektör. Novellerna förtjänade så mycket bättre. Men, nu får de kärlek och snart kan jag förhoppningsvis göra något bra av dem.

Jag nämnde att skriva under pseudonym förut, en novell jag skrivit under annat namn blev publicerad för en månad sen. Det var kul! Får se när nästa blir av.

Posted in Antologier, De överflödiga, Konst, Skrivande | Comments Off on With legs like scissors and butcher’s knives

Your foreign hymns, your midnight cries

En stor inspirationskälla för mig är Nona Limmen, fotograf från Amsterdam. Varje foto är som en hel novell i sig. Hennes magiskt mystiska verk finns att köpa här. Följ henne på Instagram här, hon är en av anledningarna till att jag har insta överhuvudtaget.

Posted in Favoritfoton, Inspiration | Comments Off on Your foreign hymns, your midnight cries

To cease on a reason, for this mad mad season

För tre veckor sen kom ett litet, litet barn. I dag kom de första höstvindarna med frisk luft och förmultnande dofter. Augusti och september är fantastiska, början på hösten, sommarens sista andetag.

Jag har mycket att skriva, kanske en hel novellsamling, men det ska nog gå, sommaren har varit både händelserik och långsamt tråkig med dagar som flutit ihop till en varm, seg massa. Jag ser så mycket fram emot det kommande året, den kommande årstiden och jag är så tacksam för det lilla, lilla barnet.

Posted in Favoritfoton, Personligt | Comments Off on To cease on a reason, for this mad mad season

The gaunt fruit of passion, fies in the light

“Inspiration is a word used by people who aren’t really doing anything. I go into my office every day that I’m in Brighton and work. Whether I feel like it or not is irrelevant.”

– Nick Cave

Jag brukar tänka på det där när jag läser i författargrupper om hur folk pratar om inspiration och kreativitet som nåt magiskt man måste fånga eller åka till en liten stuga på Österlen för att finna. Annars går det inte att skriva en bok…

Jag är mer inne på Caves bana: sluta skriv om inspiration – sätt dig ner och jobba istället för att skriva på nätet att du skriver. Slit, bli trött, harva på, frigör tid, vänd ut och in på dig, jobba ännu mer, sen lite till och efter massor av timmar har du ett manus. Det blir inte mer magiskt än så.

Det känns som om många tror att författare är nån som lyckas fånga inspiration och så vips har dom en helt färdig bok i handen. Den där märkliga inspirationsromantiseringen av skapande förminskar allt hårt arbete som faktiskt ligger bakom ett manus.

Egentligen är det samma sak med att måla och teckna, folk påpekar att nån har talang för att måla och glömmer bort hur många tusentals timmar av träning, nötande, misslyckade fula tavlor och teckningar som ligger bakom ETT bra konstverk.

Det går att skriva en mil text om det här romantiserandet av den skapande människan. Visst du behöver talang, men lika mycket behöver du bra idéer, envishet, självförtroende och hårt arbete. Det är ett hantverk, nåt man lör sig.

Och det är bäst att inte tro på alla: “Jag fick sån inspiration när jag var i Provence och drack vin på en gård från medeltiden, den månaden skrev jag min debutbok och den sålde 60 000 ex!”… Det sundaste brukar vara att sköta sig själv och skita i andra, inte läsa kreti och pletis recensioner av ens bok men att ha en bra redaktör som fattar vad man vill med sin text.

Posted in Personligt, Skrivande | Comments Off on The gaunt fruit of passion, fies in the light

Your ancient wound, your scarlet moon and your jailhouse smile

Sommaren som antingen kokar eller kyler, jag känner ingen blomdoft i luften. Istället har jag köpt en parfym som luktar giftiga örter, besk 1800-talsmedicin och vanilj. De varma nätterna tillbringar jag vaken, står på balkongen och lyssnar på stadens vita brus längre bort, en hund har börjat skälla varje kväll. Dagarna flyter in i varandra, vad har jag egentligen gjort den här sommaren? Rest mellan Dalarna och Stockholm, målat en till skogskurbits, tecknat ett bokomslag, planerat noveller men inte haft ork att skriva ner dem. Ätit röd frukt. Levt ett långsamt liv, som förhoppningsvis förankrar sig mer i verkligheten om någon månad.

Jag längtar efter höstens alla dofter av ännu varm jord, rötter som somnar och ruttnande söta fallfrukter.

Posted in Skrivande | Comments Off on Your ancient wound, your scarlet moon and your jailhouse smile