Har helt glömt bort att visa mina hyllningar till Hieronymus Bosch. Dels en liten trumpetperson och dels en samling av en del olika Bosch-varelser som jag gillar.
Jag tycker också väldigt mycket om hans helvetesstäder som alltid brinner, glöder och lyser av kaos. Han var verkligen fantastisk!
Man förstår ju att han var en inspiration till hela surrealismrörelsen. Alla tavlor som är fulla av hans märkliga varelser går att titta på i oändlighet, man hittar ändå något nytt varje gång. En ny naken rumpa, en ny tratt, en ny tuta.
SVT har en intressant dokumentär om Bosch, finns att se här om du inte redan sett den.
Teoretiskt sett så älskar jag våren, det blir varmt, ljusare nätter, blommor och blad spricker fram, det luktar gott av våreldar och regnvåt grönska, jord och allt annat trams … Men kan vi normalisera att hata våren? Jag mår som det där urlakade vita hundbajset som snön lämnar efter sig när den smält bort. Kroppen är helt slut, det känns som om jag sprungit ett maraton varje dag, huvudet är bakistungt och trögt, ögonlocken gjorda av bly. Humöret … är inget att hurra över. Var helst tyst. Ljud irriterar mig. Ljus också. Varje vår samma sak. Förut fick jag vårdepressioner, men har lärt mig att mota Olle i grind.
Jag stoppar i mig mina D-vitaminer. (Mina D-vitaminnivåer är alltid så låga just nu, förrådet i kroppen räcker n-ä-s-t-a-n tills att solen kommer tillbaka med påfyllning.) Jag stoppar i mig extra järn. Försöker motionera. Tar extra tupplurar. Men tja, vad ska man göra. Våren är en hänsynslös, grym och illvillig tid. Och alla andra bara lallar runt och mår bra och älskar våren. Jag unnar er det, men jag tycker inte om det.
Snart är sommaren här, tur att tiden går snabbare när man blir äldre. I kväll ska jag påbörja arbetet med att illustrera en författarkollegas kommande novellsamling, förhoppningsvis ger tecknandet och pillet med små detaljer lite sinnesro.
Nu på lördag är det boksignering på Stockholms Science Fiction-antikvariat, jag och mina författarkollegor Johannes Pinter (“1007”), David Renklint (“Jag dödar en”) och Rikard Slapak (“Nattskräck”) kommer att signera våra böcker mellan kl 13-15. Välkomna!
Tack till alla som kom förbi “Konst i Fors” under påskhelgen och köpte böcker och tavlor och prints! Det var en trevlig tillställning.
Skräckkvällen på Stadsbiblioteket är inställd på grund av arselväder. Nytt datum kommer sen. Så jag har roat mig med att uppdatera playlisten jag gjorde med kvinnliga musiker, här är den. Har tyvärr inte uppdaterat läslistan eftersom jag inte hinner/kan läsa när jag skriver på nåt nytt. Och jag skriver alltid på nåt nytt nuförtiden.
Men här är läslistan och en del citat och bilder som passar extra bra idag.
8:e mars! Frukta kvinnodagen – skräckkväll på Stockholms stadsbibliotek med en hel hord av kvinnliga skräckskapare. Mer info här.
Jag kommer ställa ut konst (som man kan köpa, både prints och original) och sälja signerade böcker.
Program: Skräxikon – Madeleine Bäck och Emma Frey-Skøtt guidar er till avgrunden.
Women of horror – Gabrielle de Bourg samtalar med Sarah Giercksky och Jasmine Martinez om skräck på film.
Samtal med författarna Frida Andersson Johansson och Frida Windelhed. Effektiv skräck – hur skriver man lättläst med Helena Dahlgren, Madeleine Bäck och Emma Frey-Skøtt.
Utställning med Sofia Albertssons konst. Camilla Sten, direkt från amerikanska topplistorna.
Prisutdelning årets Vagina dentata. Livemusik med Aux Animaux. Moderator: Skräckbibliotekarie Karin Cellton. Efterfest på Time bar med DJ Nachthexen
Efter att ha varit slutsåld i flera år så går nu äntligen min bok Den plötsliga dörren att köpa igen! Nu som e-bok, så du alltid kan ha med dig den. Om du behöver citera grannen Kaos, eller minnas var nånstans i hemmet man kan hitta en plötslig dörr. Eller om du förvandlats till ett kärlekstörstande kvalster. En dos Kafkansk anarki är alltid bra.
Den plötsliga dörren är min skönlitterära debutbok, vissa skäms lite över sånt, men jag är fortfarande stolt över den. Den är så märklig, drömsk, konstig och obehaglig. Är väldigt glad över att Vertigo vågade satsa på den och på mig som debutant. Samt den vägledning jag fick. Det la en stadig grund för kommande otäcka och drömmiga noveller och romaner.
Boken kommer finnas hos alla nätbokhandlare i slutet av veckan, men just nu är det Bokus som gäller.
“Mycket av det sjuka och falskt tillrättalagda i vår tid blir tydligare och även begripligare när det reflekteras i en grotesk och humoristisk spegel. Det utnyttjar Sofia Albertsson effektiv i flera av novellerna i denna ovanligt övertygande skönlitterära debut.” – Crister Enander, GD
“Framförallt är en sexuell, kafkansk anarki som råder boken igenom. Spretigt, men bra. Riktigt bra. Dock lämnar varje novell läsaren oviss om vad man just upplevde, man försöker finna metaforer och underliggande motiv som är väl dolda under Albertssons intensivt brinnande prosa.”. – Cecilia Rådén, Kulturbloggen
Den plötsliga dörren erhöll Kulturrådets distributionsstöd 2012.
Jag har uppdaterat galleriet för tavlor till salu. Oljemålningar till larvigt låga priser, men konst är till för att folk ska kunna köpa den och njuta av den. Här är några av mina senaste målningar:
Jag har fått min synopsis för en ny roman godkänd, så det finns ingen tid att spilla. Och med det menar jag att min egentid mellan ca 23.00 och 00.00 kommer gå åt till att skriva. Och på bussen. Kanske mitt i natten på mobilen också. Och så vidare.
Det viktiga är att jag har etr nytt skrivprojekt att pyssla med. Än så länge vet jag bara någorlunda början och tema. Huvudpersoner, understorys och liknande brukar komma fram medan jag skriver. Har ingen aning om hur kapitlet jag skriver på nu kommer att sluta. Men det löser sig. Ser fram emot att ha det här manuset i något år nu, mitt förra jobbade jag på i två år tror jag. Det var kul! Mitt favoritstadie av manus är samma som mitt favoritstadie på målningar: halvklart. Man ser vad det är, men motivet är fortfarande öppet för både ändringar och detaljarbete. I manuset är storyn skriven, men öppen att ändra slut och början på, lägga till scener och detaljer.
Ska bli kul att komma dit, men för tillfället är jag på sidan fyra så … Det kommer dröja. Men jag har i alla fall kommit förbi der värsta: ett helt vitt, tomt dokument. Och jag har en titel jag verkligen tycker om. Det är en bra början.
