And what’s that tune he’s always whistling, what’s he building in there?

Det är dags att vi pratar om Kowloon Walled City, även känt som city of darkness. Ja, ni hör ju att det är ett spännande ställe, eller var, det finns inte kvar längre. Men då det fanns så såg det ut som något från valfri sci-fi-dystopirulle. Jag blir alltid glad när jag kommer över nya bilder från Kowloon, jag kan sitta och läsa historier om stadsdelen hur länge som helst och drömma mig bort. Men, för er som inte vet vad det är så såg det ut såhär, en stadsdel, som låg i Kowloon utanför Hong Kong:

Som en kompakt kub av…strukturer. Att säga byggnader kanske vore en överdrift. Ända sen området blev urbant på 50-talet så växte det som något organiskt, helt utan inblandning av någon arkitekt. Byggnader har byggts ut, upp och ihop, som någon form av myrstack växte Kowloon ihop till en slags stor skräp-metall-hus-hem-organism. Så tät, att solen inte nådde ner till de lägre nivåerna – därav namnet “city of darkness”. Fast ja, namnet kan ju även komma ifrån att den mesta av ljusskygg verksamhet grodde och trivdes i stan.

Prostitution, droghandel, opiumhålor, tandläkare och läkare som arbetade utan licens, restauranger som var ökända för att servera hundkött och allehanda odefinierade köttsorter, små små fabriker som låg i lägenheter där folk arbetade, osv – allt fanns där. Det var så mycket brottslighet att polisen vägrade gå in i Kowloon annat än i större grupper, och knappt ens då. Men genomförde räder med några års mellanrum för att rensa bort den värsta kriminaliteten och beslagta enorma mängder droger.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Några få av gatorna fick under 70-talet någon form av lysrörsbelysning, så att människorna där skulle kunna se tillräckligt för att kunna ta sig fram, under dagar och nätter. På bottennivåerna fanns allt som hällts ut från de övre nivåerna, slaktavfall, stuff, things, och vatten som läckte från de åtta stora rör som försedde stadsdelen med vatten. När det regnade svämmades de små gatorna över och invånarna fick vada fram, oftast barfota, i den inre sjö som bildades i Kowloon.

Husen som från en början var ca 10 våningar höga, växte efter ett tag och blev högre, men bara upp till ca 14 våningar eftersom den närliggande flygplatsens plan, som lyfte och steg, skulle ha kört in i husen om de blivit högre. Man kan ju tänka sig oljudet när planen kom in för landning och nästan snuddade vid den massiva skog av tv-antenner som Kowloons tak bestod av.

Det fanns små gränder som gick igenom hela stadsdelen, de bestod mestadels av olika trappor, ca 1-2 meter breda. Via dessa kunde man gå från norra till södra sidan av Kowloon utan att någonsin ha rört sig på marken, bara klättrat fram på olika nivåer.

Det var egentligen bara ca 350 byggnader som utgjorde hela stadsdelen. I dessa fanns små lägenheter på ca 25 kvm, husen stod så tätt packade att man kunde kliva över från ett hus till ett annat med hjälp av små stegar. 1987 gjordes en undersökning gällande hur många som egentligen bodde i Kowloon, siffran blev 33 000 familjer, ca 50 000 människor som alla bodde i några få kvarter. Det var låg standard på fastigheterna, vilket syns rätt bra på fotona, det var vanligt att man inte hade badrum eller toalett, avloppssystemet fungerade sådär och sopor täckte ofta alla de olika nivåerna av stadsdelen.

Det är något både spännande och förfärligt med Kowloon, just för att det var så laglöst, så konstigt och futuristiskt, fastän ändå som en slags kvarleva från förr. Äckligt och smutsigt, men samtidigt framtid. Det är svårt att förklara, men bilderna är verkligen fantastiska. Tänk att bo i en stadsdel så kompakt, att inget solljus någonsin når ner till ditt hem eller till vägen du tar dig fram på, allt du har är lysrörsljus. Och att vägen du tar dig fram på är i luften, och har vuxit fram helt av olika konstruktioner. Det är helt underbart hemskt, jag skulle vara livrädd om jag besökt stället, men samtidigt fascinerad.

Here, prostitutes installed themselves on one side of the street, while a priest preached and handed out powdered milk to the poor on the other; social workers gave guidance, while drug addicts squatted under the stairs getting high; what were children’s games centres by day became strip show venues by night. It was a very complex place, difficult to generalise about, a place that seemed frightening but where most people continued to lead normal lives. A place just like the rest of Hong Kong.

— Leung Ping Kwan, City of Darkness

Trots att det var så stökigt, kriminellt, drogigt , prostituerat och helt sollöst, så verkar många ha älskat sin betongbikupa. Jag har läst igenom en massa olika berättelser och folk verkar ha haft ett rikt socialt liv, de gick upp på taken på kvällarna och umgicks, tittade på tv och barnen gjorde sina läxor där.

De hade som ett slags vattenhål i mitten (bokstavligt talat, det fanns många superdjupa brunnar som folk hämtade vatten ifrån när någon ledning gått sönder) där det fanns äldreboenden och dagis och skolor och där folk umgicks och kunde röra sig lite friare än i de trånga gränderna och de trånga lägenheterna. “Vi hade underbara relationer under förskräckliga förhållanden” beskrev en person det som.

Kowloon revs 1994, efter att ha haft en rivningsbegäran i ca 20 år, men som inte kunnat utföras pga…massiv konstruktion och massor av folk.

Kowloons befolkning gillade sin stadsdel så mycket att de vägrade lämna den, även om de blev ekonomiskt kompenserade, kaos utbröt under rivningen och det blev ett väldigt stök för myndigheterna. Men till sist blev det jämnat med marken. I dag finns där en stor park, det enda som finns kvar som minne av Kowloon är en skulptur av stadsdelen.

Sen dess har Kowloon city blivit en slags urban legend, hur mycket populärkultur som helst har influerats av den: böcker, filmer, serier och spel. En slags arkadhall/nöjesfält finns uppbyggt i Hong Kong, under namnet Kowloon ciry, där stadsdelen har återskapats för underhållning.

Hive of dream. Those mismatched, uncalculated windows. How they seemed to absorb all the frantic activity of Kai Tak airport, sucking in energy like a black hole.

—William Gibson, “Disneyland with the Death Penalty”

Här är ett illustrerat tvärsnitt av hur Kowloon var uppbyggt:

tvärsnitt kowloon

Här finns en dokumentär om Kowloon för den som vill se rörliga bilder inifrån kuben, och här är lite siffror och jämförelser och info om stadsdelen:

info kowloon