Till the bitter end, while empires burn down

Vad gör du i det fördolda? Jag fick just ett manus för en novell godkänt av ett förlag jag aldrig aldrig arbetat tillsammans med förut. Publiceringen kommer ske under pseudonym, så det är därför det sker i bakgrunden av allt. Jag gillar det, att ha hemligheter känns sällsynt nuförtiden, att hålla saker i skymundan. Allt ska exploateras, marknadsföras och tjatas in i följare på sociala medier. Det är skönt att göra precis tvärtom. Min förläggare kommer veta att det är jag som skrivit novellen, men inte många fler.

Jag känner en väldig frihet i det, att inte begränsas av att behöva ta ansvar som person över min text och mina tankar, ingen kommer spekulera eller analysera mig genom det jag skrivit. Texten får leva sitt liv, befriad från jaget. I alla fall från mitt jag, från ett verkligt jag. Min pseudonym får skapa sig själv och ha sin egen utgivning av texter som både är mina och inte är mina. Jag hoppas att du stöter på dem, texterna, och undrar över dem. Kanske gillar dem, eller avskyr dem, vad vet jag. Och det spelar egentligen ingen roll, jag är bara så glad att de får släppas fria ut i världen.

This entry was posted in Favoritfoton, Personligt, Skrivande. Bookmark the permalink.