Jag har semester, är nyss hemkommen från sommarens fäbodvistelse, det är så skönt att kunna åka bort från stan då och då, komma ut på landet och få vara ifred och leva ett enklare liv. Speciellt eftersom tv:n började brinna efter bara några dagar i stugan (till dess försvar har den hängt med sen sextiotalet), och utan tv eller internet får man roa sig på andra vis (dvs. lyssna på radio, släppa ut katterna på grönbete, gå på promenader, äta mat, lyssna på djuren som ropar om nätterna, slå ihjäl mygg, titta på stjärnhimlen, gå barfota till dass i morgondaggen samt läsa böcker och gamla Starlet från åttiotalet). Egentligen exakt allt sånt en semester borde bestå av. Nu tillbaka i stan så skriver jag och är sommarförkyld och räknar dagar.
Det är mindre än en månad kvar till release nu, det börjar kännas. Alltid nervigt med sånt här, ska inte ens försöka mig på att sammanfatta alla känslor här, speciellt inte eftersom de varierar från timme till timme. Men nu är samtliga filer är inskickade, provtrycket har provtryckts och blev till belåtenhet. I kväll beställdes alla ex som ska säljas på releasefesten, de kommer anlända hem till mig i början av nästa vecka. Ska bli fint att hålla i dem, se hur ens tankar och fantasier antagit fast, fysisk form. Konstig grej det där… Det finns en facebooksida för Stockholmspesten också, för den som vill hålla sig uppdaterad. Jag fick en jättefin blurb (alltså det där ordet…) från skräckförfattaren Johannes Pinter, som fick äran att vara den första utomstående att läsa boken.
“Alice i mindfucklandet. Sofia Albertsson är mörkrets drottning som låter våra svartblanka mardrömmar komma till liv i verklighetens krackeleringar.”
